HALVVÄGS.
Nu är det nedförsbacke, även om det hittills inte varit uppförsbacke.
De kommande sex månaderna har lite mer inplanerat än de första sex har haft. Tror det kommer kännas som tiden kommer gå ännu fortare. Tror knappt att det går!!?
I september kommer mami och papi. Jag ska visa dom Seattle och så åker vi söderut till LA och SF. Jag längtar!
I oktober blir det förhoppningsvis Las Vegas!
I slutet av november ska jag springa 42 kilometer.
Thanksgiving, halloween och julafton.
Sen är det nyår. Jag vill fira nyår i NYC, så om någon vill fira med mej så skulle jag bli själaglad. (Jojo och Gabi!!? Hihi..)
Efter nyår jobbar jag en vecka. Sen åker jag till Florida och därifrån hem till Sverige!!! :D
En av de största anledningarna till att jag för ett år sedan bestämde mej för att åka iväg på min största utmaning hittills var för att jag behövde komma bort. Jag ville ha en utmaning. Jag ville göra nåt som inte var typiskt mej. Jag ville finna ro i själen. Jag ville bli bra på engelska. Jag ville bo i ett land långt borta. Nu sitter jag här på andra sidan jordklotet och känner mej oerhört harmonisk i kropp och själ. ÄNTLIGEN!
Utmaning är det verkligen: Fyra barn och en hund. Aldrig en lugn stund. Men jag gillar det. De har respekt för mej och vi har roligt ihop. Häromdagen sa lillkillen till sin farmor; "Du bestämmer inte över mej, det gör mamma, pappa och josy!!" YEAH, jag har hamnat på listan! :)
Det är så roligt när de blir arga på mej och säger att de ska säga till sin mamma att hon ska skicka hem mej. Jag frågar om de tror att det är ett straff för mej. De bara: ÅÅÅÅÅHH!!
Språket, kulturen och allt det där är jag så inne i nu att jag inte tänker på det längre. :D
Jag har fortfarande ingen hemlängtan, men jag ser fram emot att komma hem!
Kommentarer
Postat av: jojo
härligt, you go Josy!!
Trackback
